Bokbloggsjerka: Bokrean

Har du gjort några fynd på bokrean i år? Om ja, vilken bok är du särskilt sugen på att läsa? Om nej, vad fällde avgörandet för att du bestämde dig för att avstå? Så lyder frågan (frågorna) i veckans bokbloggsjerka. En mycket passande fråga denna vecka och jag har redan lagt upp ett inlägg med mina inköp, så vill ni titta närmare på dem kan ni göra det här.

Jag satte genast igång med en av böckerna när jag kom hem, fullt besluten att jag inte ska samla på mig en hög med olästa böcker från även denna rean. Så det blev till att börja med Ali Shaws bok Flickan med glasfötter. Utspelar sig i en snöklädd skärgård som heter St. Haudas Land. Där finns det underliga bevingade varelser och en flicka vars fötter håller på att förvandlas till glas. En magisk fabel om undergång och avsked, enligt tidningen The Guardian. Blev väldigt nyfiken på den iallafall och den kostade endast 18 kronor på Adlibris. Inbunden. Än så länge kan jag säga att min första intryck var att den kanske var lite för underlig och att författaren försökte lite för mycket med språket, eller möjligtvis så kan språket skyllas på översättaren. Men ju längre in i boken jag kommer desto mer tycker jag om den. Och snygg är den också, måste jag säga.

En annan bok som jag blev väldigt glad över att den reades ut var Joseph Anton, Salman Rushdies självbiografi. Men det kan bli en sån där bok som bara blir stående i min bokhylla, får jag erkänna. Jag hoppas på att sätta igång med den snart. Men jag är inte så mycket för biografier egentligen, och det brukar alltid vara andra berättelser som lockar mer.

Bokrean

Då var årets bokrea avklarad för min del. Blev inte så mycket köpt när jag var i bokhandeln tidigt i morse. Var inställd på att komma hem med åtminstone åtta böcker därifrån, men blev bara fyra. Tyckte utbudet kändes lite torftigt. Fantasyböckerna var i stort sett samma som varje rea. Såg även flera andra titlar som jag inhandlat på tidigare reor. Lite trist.

Men när jag kom hem väntade alla böcker på mig som jag köpt på internetbokhandlarna, så det kändes ändå bra att jag bara fick med mig fyra hem från den fysiska bokhandeln. Vet inte hur jag ska hinna med att läsa alla böcker nu!

 

Reafynden från Bokus

Blev mycket glad när jag upptäckte att de engelska pocketböckerna på Bokus kostar 19 kronor i årets bokrea. Så det blev till att köpa en hög med sådan.

 

Her fearful symmetry handlar om två amerikanska enäggstvillingar som hamnar i London. Största anledningen till att jag köpte denna bok var att Highgate Cemetary beskrevs som ”en karaktär” i boken och jag älskar den kyrkogården. Besökte den själv förra våren. Så får se hur det blir att läsa om den nu.

 

 

Ok, jag erkänner, jag är en sån som kan köpa böcker enbart för att jag tycker att omslaget är så jäkla snyggt. Och omslaget på Scream if you want to go faster är verkligen så jäkla snyggt! Handlingen verkar annorlunda och bra också. Börjar i skuggan av en karnival, så vitt jag förstår, men mer än så vet jag inte riktigt.

 

 

Det var längesedan jag läste deckare. So much pretty kändes lockande. Har den klassiska handlingen om en småstad som skakas av en tonårsflickas försvinnande och död.

 

 

 

The 13th sacrifice kändes som den drog åt det övernaturliga hållet. Handlar om häxor och en flicka med ett mörk förflutet som hon måste ta itu med och en småstad där något ondskefullt håller på att vakna.

 

 

 

The drowning pool beskrivs som en klassisk spökhistoria med en modern knorr. Den unga änkan Sarah Grey hemsöks av en kvinna med samma namn. Hon börjar forska i stadens folksagor för att gå till botten med det hela.

 

 

 

Sorry handlar om fyra vänner i Berlin som startar en byrå under namnet Sorry. Tanken är att de ska rätta orättvisor som andra människor utsatts för, som att bli avskedad utan anledning. Men så dyker en mördare upp i det hela. Boken lät spännande och lite annorlunda, så jag slog till.

Mina reafynd från Adlibris

Äntligen är bokrean nästan här, vilket innebär att man redan nu kan shoppa loss i nätbokhandlarna. Efter noga överläggande har jag nu gjort årets första rea-beställning från Adlibris.

Salman Rushdies självbiografi Joseph Anton har jag gått och sneglat på sedan dagen den kom ut. Så passade på direkt när jag såg att den fanns på rean. 69 kronor kostade den.

 

 

 

Flickan med glasfötter fastnade jag för av två anledningar; omslaget och det låga priset, 19 kronor. Baksidan berättar om sagor och en snökall skärgård med mystiska varelser. Jag är nyfiken.

 

 

 

Drömmarnas sjö var jag först lite tveksam till. Den lät lite Nora Roberts-aktig. Men så läste jag på den engelska utgåvan och fick en annan uppfattning av boken. En trävilla vid en sjös strand. Massor av hemligheter. Tydligen. Får väl se vad betyget blir sedan när jag läst den. Priset var bra åtminstone, 25 kronor.

 

 

En annan bok jag fastnade för snabbt, Sömngångerskan. ”Vissa hemligheter mår bäst av att förbli dolda.” Vem kan motstå sånt? Utspelar sig på Londons teaterscener, stora herrgårdar och öde skogar, enligt baksidan. En familjetragedi ska också finnas med. Pris 45 kronor.

 

 

 

Stod och läste i Du ska dö i biblioteket för inte alls så länge sedan och kände genast hur jag drogs in i Fadimes hemska historia. Så det blev till att köpa nu när den var med på rean. 39 kronor.

 

 

 

Kopierar adlibris text rakt av här för jag har ingen aning om vad Du vet var jag finns handlar om, men jag gillade omslaget. Pris 39 kronor.
”Det var en gång två kusinsystrar som lekte sagolekar i sin trädkoja. (Men i deras sagor lämnade Skönheten Odjuret för trollkvinnan som läst förbannelsen över honom och den utflippade Alice i Underlandet knaprade roliga piller för att orka sig igenom spegeläventyret. I favoritleken vaknade aldrig Törnrosa.)”

 

 

Kände mig lite sensationslysten när jag la till Monster i kundvagnen. Handlar om seriemördare. Kostade bara 29 kronor.

 

 

 

Det var mina reainköp än så länge det. Men fler blir det garanterat. Kommer stå utanför bokhandeln klockan 7 första dagen!

Repetitionen av Eleanor Catton

Förhållandet mellan high school eleven Victoria och läraren mr Saladin avslöjas och tre skolor dras in i efterspelet av skandalen i Eleanor Cattons Repetitionen.  Det viskas bland tjejgrupperna och eleverna blir tvungna att delta i samtal med kuratorn för att diskutera det hela. Värst är det kanske för Victorias yngre syster Isolde som går kvar i skolan och måste möta allas reaktioner och spekulationer.

Vid en av skolorna, Dramainstitutet, får eleverna som vanligt i uppgift att sätta upp en pjäs. Helt utan inblandning från lärarnas håll. Det bestäms snabbt att pjäsen ska handla om skandalen och eleverna går in i de olika rollerna i dramat.

Repetitionen är en sådan där bok som jag går mer och mer in i desto längre in i boken jag kommer. Till en början var det lite svårt att få grepp om den. Det är många olika perspektiv och tidshopp. Så här efteråt är jag inte helt klar över kronologin, men det var ingenting som störde mig när jag läste boken, allt flöt på bra. Jag funderade mycket på över hur eleverna talade ibland och tänkte att så här pratar ju inte normala människor. Sedan insåg jag att man inte alltid kan avgöra när det är pjäsen som utspelas och när den verkliga berättelsen utspelas. För de blandas hela tiden och sanningen blir omöjlig att skilja från lögnen. Jag skulle nog behöva läsa om, nu när jag vet vad jag ska titta efter, om jag vill reda ut den här boken ordentligt.

För att vara en bok som lägger så stor fokus på de kvinnliga karaktärerna och den kvinnliga sexualiteten så är jag lite förvånad över att det är pojken Stanley som fastnade mest i mitt minne.

Hur som helst tyckte jag om Repetitionen, även om jag inte blev helt klok på den.

Tematrio: Syskon

Det var ett tag sedan jag deltog i tematrion, så det är väl på tiden att det blir av igen. Och veckans trio kändes intressant. Vi ombeds nämligen att berätta om tre böcker som handlar om syskon.

1. Tio dagar efter krigsslutet körde min syster Laura av vägen på en bro. En av de bästa inledningarna på en bok någonsin, enligt mig. Den kommer från Margaret Atwoods Den blinde mördaren. Lauras syster Iris är berättaren som tänker tillbaka på sitt liv och publiceringen av Lauras bok, som heter Den blinde mördaren, och vilken uppståndelse det blev kring den. Men det visar sig att det finns mer sanning i boken än vad man kan först tro, och var det verkligen Laura som skrev den?

2. Tänkte direkt på tvillingarna Charles och Camilla från Donna Tarrts Den hemliga historien när jag läste om veckans trio. Deras hemlighetsfulla och incestuösa förhållande är svårt att glömma.

3. Syskonen Lannister från George R.R. Martins A Game of Thrones är väl inte att förglömma i denna trion. Även här av den incestuösa sorten mellan tvillingarna Jaime och Cersei som tycker alldeles för mycket om varandra men har ingen kärlek kvar till brodern Tyrion som är dvärg och dessutom orsakade deras moders död bara genom att födas.

Writer’s Digest

Jag har läst tidningen Writer’s Digest ett tag nu. Jag gillar deras workshop sidor där de ger konkreta tips när det gäller skrivande. Blir alltid lite inspirerad och motiverad när jag läser dem. Så jag brukar försöka köpa tidningen när den kommer ut. Tyvärr så är den ganska dyr, 95 spänn. Särskilt med tanke på att tidningen nästan trillar isär efter en genomläsning.

Jag är den sortens människa som helst vill läsa en bok i fysisk form. Jag vill ha omslag och papper och allt det där. Inte en skärm att läsa på. Däremot är jag helt tvärtom när det gäller tidningar. Läser inte alls många tidningar nuförtiden. Mest för att jag inte vill slänga dem, de brukar ju kosta en del. Men även för att jag inte vill spara på dem. Jag vet, det är ett problem det där. Jag vill ha dem men jag vill inte ha dem. Jag har haft högar med tidningar i min garderob genom åren. Min Häst och Frida och alla de där åkte ut när jag blev för gammal för dem. Men jag vill inte bli den sortens människa som samlar tidningar i garderoben igen.

Därför passar det mig perfekt att läsa dem digitalt. Speciellt nu när jag fick en iPad i julklapp. Så jag bestämde mig för att kolla upp om det gick att prenumerera på Writer´s Digest digitalt. Och det gick det, till min stora glädje. En helårs prenumeration, 8 nummer, kostar ca 110-120 kronor. Stor skillnad mot om man skulle köpa lösnummer.

Tecknade prenumerationen och fick genast hem senaste numret, mars/april numret, i mailboxen. Ett nummer som passade mig perfekt då workshop sidorna handlar om att skriva fantasy och det är just det jag själv gör.

Testade att använda Writer’s Digest egna app för att läsa tidningen, men blev inte imponerad av den.

Istället laddade jag ner Goodreader som jag blev väldigt nöjd med. Behövde ett bra program för att kunna läsa och göra anteckningar i pdf-filer. Och det är detta programmet.

Som sagt så brukade jag stryka över och anteckna en del i tidningen när jag hade pappersnumren. Goodreader låter en stryka över i vilken färg man vill, stryka under, göra pilar, ringa in, lägga in pop-up anteckningar med mycket mera.

Så att läsa Writer’s Digest i Goodreader kändes väldigt lyckat då jag kan anteckna så mycket jag vill och slipper att samla på mig stora högar med tidningar som förpassas till garderoben förr eller senare.

Bokbloggsjerka 7-10 februari

Denna vecka i jerkan frågas det om Hur håller du reda på alla böcker som du har läst? Förlitar du dig helt på din blogg eller har du en backup plan att dela med dig av?

Eftersom jag funderar länge och väl över vad som egentligen menas med frågan så inser jag att jag inte alls har något system av något slag för att hålla reda på böcker jag läst. Jag förlitar mig helt på att jag kommer ihåg vad jag läst och inte läst. Och på att jag kan se dem uppradade i min bokhylla, för jag brukar köpa mer böcker än vad jag lånar, speciellt när det gäller skönlitteratur.

De flesta, men inte alla, hamnar så klart på bloggen. Men jag läser en hel del facklitteratur som aldrig kommer upp här. Antingen står dessa böcker i min bokhylla eller så åker de tillbaka till biblioteket.

Sedan använder jag ju mig av Goodreads, scannar in böckerna där. Men det är mest för att de ska dyka upp här i listan till höger så att folk som läser bloggen kan få en aning om vad som ska recenseras härnäst.

Men för min egen skull så är det bara mitt minne jag litar på. Än så länge har det inte hänt att jag råkat köpa en bok två gånger bara för att jag glömt av att jag läst den. Det händer att jag tar fram någon bok ur bokhyllan ibland och inte har en susning om vad den handlade om eller vad jag tyckte om den, bara för att det var längesedan jag läste den. Verkar den fortfarande bra när jag läser baksidestexten så läser jag helt enkelt om den. Någon mer avancerad backup plan än så behöver jag helt enkelt inte. För övrigt ser jag tydligt vilka böcker som blivit lästa och inte lästa i min bokhylla. För jag är den som viker bokryggen lite extra så att boken verkligen ska se läst ut. Finns inget tråkigare än böcker som ser olästa ut!

The Well of Ascension

När det kommer till den andra delen i trilogier brukar jag antingen älska dem eller tycka att de är helt onödiga. Tyvärr faller Brandon Sandersons andra del i Mistborn-serien, The Well of Ascension, i den senare kategorin.

Första delen i serien handlade om att bekämpa landets härskare, en gudalik varelse som kallades Lord Ruler. Kanske är det svårt att följa upp en bok med en sådan mäktig handling och hålla uppe tempot i berättelsen. The Well of Ascension handlar mer om politik än sin föregångare. Staden Luthadel håller på att återuppbyggas, och olika reformer införs. Men fiendestyrkor samlas utanför staden och ett slags dödläge inträder tidigt i boken där Vin och Elend och deras vänner försöker reda upp situationen på politisk väg.

Vad som bidrar mycket till att handlingen känns seg är Sandersons eviga återberättande av första boken och förklaringar och reflektioner om vad som hände. Det behövs inte. Jag vet vad som hände. Jag förstod vad som hände. Jag har ju faktiskt läst boken. Detta återberättande tillsammans med dödläget som staden, och handlingen, befinner sig i gör att mitt intresse sjunker snabbt och jag kämpar för att orka igenom de första 200 sidorna eller så.

Det blir även väldigt tydligt för mig att jag inte bryr mig tillräckligt om vissa karaktärer som varit med sedan första boken. När Vin misstänker att det finns en förrädare bland hennes vänner blir jag inte det minsta orolig. Jag kommer inte bli särskilt upprörd vem det än är av dem.

Boken blir bättre mot slutet. Det börjar röra sig framåt igen. Fast jag hade önskat att det var lite mer uppbyggnad till de stora händelserna på slutet, eller den stora händelsen. När det väl börjar hända saker händer det ganska snabbt.

Jag blev faktiskt förvånad när jag kollade in recensionerna av boken på Goodreads. Det var många som gav den fem stjärnor och verkade älska den. Jag älskade den inte. Men jag kommer antagligen läsa sista delen i trilogin också. Slutet i The Well of Ascension väckte trots allt förhoppningar om att den kan vara riktigt spännande och förhoppningsvis ha ett högre tempo.