Jessie Lambs testamente

2015-04-04 12.15.23

I Jane Rogers Jessie Lambs testamente har världen har drabbats av det luftburna viruset MDS – Maternal Death Syndrom. Alla bär på sjukdomen, men det är först när en kvinna blir gravid som sjukdomen bryter ut – och dödar både mor och barn. Snart står det klart att den sista generationen har fötts, det kommer inte att komma några flera barn. Mänskligheten kommer att dö ut.

Jessie Lamb är sexton år. Hon ser världen falla samman. Hon och hennes vänner skyller på de vuxna. Andra vänder sitt hat mot kvinnorna, kvinnorna som blir sjuka och dör ute på gatorna. Överallt i samhället dyker olika grupper upp: extremist grupper som vill stoppa forskarna experiment för att hitta ett vaccin, religiösa grupper som är redo att offra sig själva.
Så tycker en strimma av hopp upp. Man lyckas vaccinera embryon så att friska, immuna barn kan födas. För detta behövs frivilliga kvinnor som ställer upp och blir gravida och sedan försätts i koma så att de inte dör när MDS sätter in. Problemet är bara att dessa kvinnor, eller törnrosor som de kallas, dör så fort barnet är fött.
I en hopplös värld ser Jessie sin chans att göra något för mänskligheten.

Jag rekommenderar verkligen Jessie Lambs testamente. Själv gillade jag boken skarpt och hade svårt för att lägga ner den. Ofta kan jag tycka att sci-fi böcker blir lite för vetenskapliga och komplicerade, men så var inte fallet här. Det känns inte alls helt otänkbart eller avlägset att något sådant här skulle kunna hända. Påminde en hel del om filmen The Children of Men (efter av romanen av P.D . James) där världen står inför ett liknande dilemma. Jessie Lambs testamente blev förövrigt nominerad till Man Booker Prize 2011 och vann en Arthur C. Clarke Award 2012.

Annonser

Wild Seed

wildseedOctavia E. Butlers Wild Seed var onekligen en annorlunda läsning. En science fiction roman som utspelar sig bakåt i tiden och inte har någon flashig teknologi överhuvudtaget. Teman den behandlar är bland annat könsroller och slaveri. Jag kan inte komma på någon bok att jämföra den med, eller dra några paralleller till, för jag har helt enkelt aldrig läst en bok som denna.

I berättelsens fokus står Anyanwu, en kvinna som har levt flera århundraden. Hon är en moder till många, och en av hennes förmågor är helandet. Men hon kan även ändra sin form, hon kan bli man och hon kan förvandla sig till ett djur om hon så önskar. Så en dag träffar hon Doro, en mystisk främling som är ännu äldre än hon själv är. Men det visar sig snart att Doro måste ta liv för att själv leva. Han vet så fort han träffar Anyanwu att han måste ha henne, att det är henne han vill ha som moder till sina barn då dessa skulle kunna få fantastiska egenskaper om de hade Anyanwu och Doro till föräldrar. Och det blir början på deras kärlek och hat och den kamp de kommer att utkämpa i flera århundraden framåt i tiden och som kommer att ta dem från en kontinent till en annan.

Jag har läst en del recensioner av boken som har varit överväldigande positiva. Själv tyckte jag att boken var ok. Helt klart originell och intressant på flera sätt. Att den gör något helt nytt med en genre som science fiction ska den helt klart hyllas för (den gavs ut 1980). Däremot tyckte jag att den blev lite tjatig, det kändes mest som att samma saker hände om och om igen, kampen mellan Doro och Anyanwu förblev densamma genom hela boken.

The House of Rumour av Jake Arnott

houseI still look up to the stars for some sort of meaning. As a kid I thought I was seeing the future. Space, this was where we were headed, I was sure of it. Now I know that it was always the distant past I gazed at. With the light pollution over LA at night it’s sometimes hard even to trace a constellation.

Så börjar Jake Arnotts The House of Rumour. Fakta och fiktion blandas när Arnott väver samman en mängd olika karaktärer och berättelser. Det är science fiction författaren Larry Zagorski som ser tillbaka på sitt liv, med en början i 40-talets Los Angeles då han hankade sig fram genom att sälja följetonger till pulp tidningar. Vi får där träffa på flera karaktärer som kommer att spela en roll i Larrys liv. Den stora kärleken Mary-Lou. Rivalen Jack Parsons. Alesteir Crowley, grundare till Church of Satan. L. Ron Hubbard, Scientologins grundare. Och många många fler. Verkliga såväl som fiktiva personer.

Jag får vända mig till bokens baksidestext för att kunna ge en bild av handlingen. Där beskrivs den som ett mystiskt nät som förbinder Andra världskriget med rymdåldern och där konspirationer, propaganda och drömmar blandas. Science fiction som en profetia, ett sätt att förutspå framtiden.

Ja, det är svårt att förklara boken. Varje kapitel är som en egen berättelse. Fast de hänger alla ihop. Ibland är det lätt att se hur, och ibland får jag inte ihop det alls. Jag tycker bäst om delarna som handlar om Larry och Mary-Lou, det är de två karaktärerna jag får grepp om och känner något för. Science fiction genrens guldålder i Los Angeles är också något av en pärla för mig att läsa om.

Jag vet aldrig riktigt hur jag ska känna för böcker som blandar fakta och fiktion, särskilt inte när verkliga människor dras in i boken. På ett sätt gillar jag det. Jag tycker om det där med att knyta an en verklig historisk figur till en fiktiv berättelse. Men samtidigt kan jag bli lite tveksam till det. Speciellt när – enligt min åsikt –  uppseendeväckande personer så som Crowley och Hubbard används.

Men ja, jag gillade The House of Rumour ändå. Vissa berättelser mer än andra. Vad som gjorde mig lite besviken var kanske att jag inte kände att jag fick ihop alla de trådar som Arnott gav mig. Jag fick ett pussel som det verkar saknas bitar till.