Bokrea: Första etappen 2015

bokrea2015

Precis som jag gör varje år vid den här tiden så vaknade jag tidigt i morse och begav mig till närmaste (även enda) bokhandel här i stan. Och här ser ni mina inköp på bilden.

  • Patrik Lundbergs Gul utanpå
  • Edith Södergrans Samlade dikter
  • Maria Gripes Agnes Cecilia – en sällsam historia
  • Maria Gripes Tordyveln flyger i skymningen.

Blev inte alls som planerat. När jag satt och kryssade för i katalogen var det helt andra saker jag planerade. Fast Edith Södergran hade jag faktiskt bestämt att jag skulle köpa. Men jag skulle ha andra böcker också. Jag brukar ha en tendens att komma hem med många tunga böcker efter rean. Och det var nära att det blev så i år med. Men när jag stod där i bokhandeln och försökte bestämma mig började jag tänka på vilka gamla reaböcker som fortfarande ligger olästa hemma. Och det är just de där tunga sakerna. Orkade inte riktigt med tanke på att ännu en sådan skulle hamna i den olästa högen.

Men jag är grymt nöjd med de här inköpen. Har varit på jakt efter bra ungdomsböcker ett tag, för att inspirera det egna skrivandet. Och Agnes Cecila är just en sådan bok som jag kommer ihåg från min ungdom (fast filmen mer). Och Tordyveln flyger i skymningen har ju bara vackraste titeln. Har alltid lockat. Väldigt snygga är böckerna också.

Patrik Lundberg var jag redan nyfiken på eftersom han har gått Författarskolan precis som jag. Dock inte samtidigt. Fastnade direkt för boken när jag öppnade den och började läsa lite. Så ska bli kul spännande att läsa den.

Sedan går jag naturligtvis och väntar på att det ska landa några bokpaket i brevlådan också 🙂

Tillbaka

Var jag borta? Ja, lite grann. Blev ett mycket längre blogguppehåll än planerat. Kanske för att jag inte hade planerat något uppehåll. Men sen kom värmen. Och ännu mera värme. Så kom det gäster och så var sommaren plötsligt i full gång. Det där med sommarlov sitter djupt rotat inom mig. Sommar=ledig.

Fast jag har faktiskt inte varit helt ledig, trots allt. Visst, värme och gäster tog upp mycket tid och energi denna sommaren. Men jag landade även mitt första jobb som frilansskribent och har suttit och skrivit på några artiklar för en hästtidning.

Nu börjar löven på träden bli gulaktiga. Har till och med sett några på marken. Hösten är på intågande (jag gillar höst, så lugn alla sommarfantaster, jag är överdrivet optimistisk här) så nu är det hög tid att komma igång med bloggandet igen. Snart följer inlägg om hur jag förvandlade ett cd-ställ till bokhylla samt recensioner av en Margaret Atwood bok och av en av Siri Hustvedts böcker.

Den här berättelsen

Den uppmärksamme har kanske redan upptäckt att bloggen har ett nytt namn. Har länge (typ sedan dagen jag skapade den här bloggen) tänkt att jag vill ha ett svenskt namn. Men i skapandets stund kunde jag inte komma på ett svenskt namn till min blogg, så därför fick den heta If you’ve heard this story before … Nu har det äntligen blivit ändring på det och numera heter alltså bloggen Den här berättelsen. Vilket ju nästan är en försvenskning av det tidigare namnet, men det är även de första orden ur min nya roman. Kommer antagligen göra lite fler ändringar i bloggens struktur under de nästkommande dagarna/veckorna.

Så välkomna allihopa till Den här berättelsen.

Seriebesatthet

beautyandthebeastTV-serier dag 16: Nämn den första TV-serie du blev besatt av.

Jag har ju redan gjort ett inlägg om Narnia och Robin of Sherwood. De var båda serier som fick mig att gråta. Men jag blev även besatt i dem. Jag ville verkligen vara i de världarna som fanns i serierna och jag kommer ihåg att jag var näst intill deprimerad efter varje avsnitt bara för att jag inte fick befinna mig i den världen längre.

En annan serie som hade samma effekt på mig, och vilket också måste ha varit vid ungefär samma tidpunkt (måste ha varit i en känslig ålder eller nåt) var den gamla Skönheten och odjuret. Den med Linda Hamilton och Ron Perlman som utspelar sig i tunnlarna under Hyde Park i New York. Blev helt tokig i den och önskade inget högre än att bo där i de där tunnlarna (eller i Narnia eller Sherwoodskogen då).

 

Något att gråta till

TV-serier dag 13: Nämn en TV-serie som fått dig att gråta flertalet gånger.

Det är väldigt ovanligt att jag sitter och gråter framför TV:n faktiskt. Visst kan det finnas scener som känns sorgliga och man får en klump i halsen, men det brukar gå över ganska fort. Däremot kommer jag ihåg att jag höll på att gråta ihjäl mig när jag satt och tittade på den gamla BBC versionen av Häxan och lejonet. Ni vet, när den gick på Jullovsmorgon. Scenen där de rakar Aslan och dödar honom. Jäklar vad jag grät. Vad jag minns så grät jag nog ingen mer gång under serien, men den där scenen hängde alltid med mig och det kändes oerhört sorgligt bara att tänka på den. Och jag får fortfarande än idag en klump i halsen bara jag hör introt till serien.

En annan serie jag brukade tycka var väldigt känslosam var Robin of Sherwood. Jag var nog helt enkelt mycket mer mottaglig för känslosamma scener när jag var liten. Men den här serien fick mig också att storgråta när Robin dog. Även om jag gillade fortsättningen på den så kom jag aldrig riktigt över den förste Robins död (det kommer en ny sedan, Sean Connerys son till och med). Men samma sak som med Narnia-serien här. Det räcker med att jag hör introt så känner jag den där klumpen i halsen och en blandning av nostalgi och vemod.

Nynna intron

TV-serier dag 7: Nämn en TV-serie som du brukar nynna intro-sången till.

På senaste tiden har jag faktiskt kommit på mig själv några gånger med att småsjunga The animal the animal is trapped trapped trapped … Vilket då är introt till Orange is the New Black som jag började att titta på för någon vecka sedan. Sjungs av Regina Spektor.

Orange is the New Black introt är som sagt ganska nytt för mig, men det finns många fler intron som fastnat genom åren. Favoriten är helt klart Twin Peaks. Utan tvekan det bästa, mest emotionella, snyggaste introt någonsin. Bara att titta på det får mig att vilja se om hela serien … för femte gången eller nåt. Denna låten, Falling, är även ringsignal på min mobil.

Ibland kommer jag även på mig själv att vissla på introt till Brideshead Revisited (fast jag inte kan vissla). Blir helt uppfylld av nostalgi när jag hör låten.

 

 

 

 

 

Bokbloggsjerka 16-19 maj: E-böcker och fysiska böcker

Veckans bokbloggjerka har två frågor:

För dig som läser e-böcker: brukar du köpa en fysisk bok av en e-bok som du har gillat?

För dig som inte läser e-böcker: kan du ge exempel på en bok som du t.ex. lånat på biblioteket, gillat och sedan köpt ett eget ex. av?

Jag väljer att svara på den första här, även om jag kanske inte direkt skulle påstå att jag läser e-böcker. Men jag antar att svaret funkar på båda frågorna i vilket fall som helst. För jag skulle nog kunna tänka mig att köpa en fysiska bok om jag läst e-boken. Och samma om jag lånat en bok på biblioteket och tyckt om den, fast jag har inget exempel på när det har hänt. Men jag vill gärna äga de böcker jag läser, även de dåliga. Fast jag får erkänna att de olästa däremot ger mig dåligt samvete. Men bra böcker har jag gärna i min hylla. Och det finns flera böcker som jag tycker mycket om, som Wuthering Heights till exempel, som jag äger i flera olika utgåvor i fysiska exemplar bara för att jag tycker om utgåvorna och hur de ser ut.