Skönsjungande Romeo och Julia

Så i helgen var jag på opera för första gången i mitt liv. Vincenzo Bellinis Romeo och Julia som uppfördes av Malmös Operafabrik på Landskrona teater. Fast de har turnerat runt på olika platser under sommaren.

Helt klart en annorlunda upplevelse och jag visste inte riktigt vad jag hade att förvänta mig innan föreställningen. Har hört att opera är en sån sak man antingen älskar eller hatar (är det inte en replik i nån film?). Jag känner att jag inte riktigt vet vad jag tyckte, om jag ska vara helt ärlig. Kändes mest som något man kanske måste vänja sig vid.

Föreställningen var väldigt avskalad, en svart scen med en rödtäckt kista, det var allt. Och sång på italienska.

Ja, helt klart en ny upplevelse för mig. Men jag kan tänka mig att ge opera en andra chans. Enkelhet i all ära, men jag hade nog velat uppleva något mer storslaget om jag gjorde ett till försök och gått på en föreställning på ett stort operahus.

Youtube klipp med bilder från tidigare föreställning.

Operafabriken

Annonser

Bastard – en familjesaga

Igår var jag på teater. I ett cirkustält. Och det var helt fantastiskt.

Föreställningen var Bastard – en familjesaga av Richard Lagravenese (som bland annat skrivit Water for elephants och Fisher King) och den spelades (och spelas fram till 19 augusti 2012) på Mölleplatsen i Malmö. Bastard spelas på tre olika språk, svenska, danska och isländska och därför textas delar av föreställningen på skärmar lite till sidan av scenen.

Fadern i en splittrad familj ska gifta om sig. Med sonens ungdomskärlek. Detta leder till att familjen återförenas ute på den lilla ön de härstammar ifrån. Fast de flesta av barnen (bastarderna) återvänder under föreställningen att det är för faderns begravning och blir djupt besvikna när de inser att så är inte fallet.

Scenen var nog något av det häftigaste, vackraste och mysigaste jag sett. I tältets mitt finns den, och publiken sitter alltså runt scenen, precis som på en cirkus. Själva scenen föreställer en äng eller skogsparti på en ö. Gräsklädd och med fyra stora träd i vardera hörne. Ovanför sträcker sig trädkronorna upp mot cirkustältets tak och lövverken hänger ned. Det är mäktigt att titta upp, känns som om scenen försvinner upp i himlen. Det som är mest fascinerande är nog ändå den sjö som finns i mitten av scenen. Ett litet hål fyllt med vatten. En stor del av föreställningen. Karaktärerna blir dränkta i denna, de släpas i håret fram och ned i den, de dyker från trädkronorna rätt ned i det lilla hålet (vilket såg smått livsfarligt ut).

Kort sagt är Bastard ett familjedrama som utförs med akrobatiska konster och en fantastisk scen. Helt klart värd att gå och uppleva för den som befinner sig i Malmö området.

Bilder från Bastard hemsida