Skuggorna i spegeln

2015-03-15 16.20.03Arri – eller Arwen som hennes Tolkien-nördar till föräldrar egentligen döpt henne till – är en tonåring med en mörk syn på tillvaron. Vänskapen med bästisen verkar vara över för gott, föräldrarna och systern står hon knappt ut med. Hon lever för musik och filmer. Så en dag, när hon står framför spegeln, skymtar hon en annan värld – Eidolon. Arri får tillträde till världen på andra sidan spegeln och det visar sig vara en värld befolkad av höviska vampyrer.

Jag hade nog lite för höga förväntningar på Inger Edelfeldts Skuggorna i spegeln för att de skulle kunna uppfyllas. Trots att jag är en riktigt fantasy-nörd och älskar andra världar och vampyrer så var det ändå de delar av boken som utspelas i den här världen som jag tyckte bäst om. Fick aldrig riktigt grepp om Eidolon. Sedan hade jag lite svårt för Arri, gillade inte riktigt hennes röst. Den kändes lite för mycket ibland, påminde om hur jag och mina kompisar kunde låta när vi var tonåringar och försökte vara för coola för att bry oss om någonting. Kanske hade det funkat på mig förut, men nu känns det bara tillgjort. Annars var igenkänningsfaktorn hög även på andra ställen. Jag förvånades över att Arri lyssnade på ungefär samma musik som jag gjorde när jag var i den åldern och kollade på samma filmer. Så det var lite av en blast from the past-känsla på läsningen för min del.

Levande och döda i Winsford

Levande och dödaUte på en av Englands ensliga hedar befinner sig en kvinna från Sverige. Tillsammans med sin hund har hon tagit sin tillflykt i en liten stuga. Till att börja med är hennes enda mål att överleva hunden. Sedan börjar en plan ta form. Varför har hon sökt sig till den ensliga heden? Och vad har egentligen hänt med hennes make?

Håkan Nessers Levande och döda i Winsford var verkligen en roman som föll mig i smaken. Efter de första hundra sidorna ville jag bara läsa vidare och hade svårt för att lägga ner boken. Så många frågor som väcks hela tiden och spänningen hålls verkligen uppe genom hela berättelsen.

Jag har läst en bok av Nesser tidigare, det var Kim Novak badade aldrig i Genesarets sjö. Även den tyckte jag väldigt mycket om. Det var några år sedan jag läste den, och nu, efter att jag läst Levande och döda … blev jag väldigt sugen på att läsa fler Håkan Nesser böcker. Någon som har tips på vilken jag ska ta härnäst? Han har ju skrivit en hel del …

Jessie Lambs testamente

2015-04-04 12.15.23

I Jane Rogers Jessie Lambs testamente har världen har drabbats av det luftburna viruset MDS – Maternal Death Syndrom. Alla bär på sjukdomen, men det är först när en kvinna blir gravid som sjukdomen bryter ut – och dödar både mor och barn. Snart står det klart att den sista generationen har fötts, det kommer inte att komma några flera barn. Mänskligheten kommer att dö ut.

Jessie Lamb är sexton år. Hon ser världen falla samman. Hon och hennes vänner skyller på de vuxna. Andra vänder sitt hat mot kvinnorna, kvinnorna som blir sjuka och dör ute på gatorna. Överallt i samhället dyker olika grupper upp: extremist grupper som vill stoppa forskarna experiment för att hitta ett vaccin, religiösa grupper som är redo att offra sig själva.
Så tycker en strimma av hopp upp. Man lyckas vaccinera embryon så att friska, immuna barn kan födas. För detta behövs frivilliga kvinnor som ställer upp och blir gravida och sedan försätts i koma så att de inte dör när MDS sätter in. Problemet är bara att dessa kvinnor, eller törnrosor som de kallas, dör så fort barnet är fött.
I en hopplös värld ser Jessie sin chans att göra något för mänskligheten.

Jag rekommenderar verkligen Jessie Lambs testamente. Själv gillade jag boken skarpt och hade svårt för att lägga ner den. Ofta kan jag tycka att sci-fi böcker blir lite för vetenskapliga och komplicerade, men så var inte fallet här. Det känns inte alls helt otänkbart eller avlägset att något sådant här skulle kunna hända. Påminde en hel del om filmen The Children of Men (efter av romanen av P.D . James) där världen står inför ett liknande dilemma. Jessie Lambs testamente blev förövrigt nominerad till Man Booker Prize 2011 och vann en Arthur C. Clarke Award 2012.

Nabus bok av Zizou Corder

2015-03-15 16.19.16

Mysstämning och en talande bok i Zizou Corders Nabus bok.

Lee Raven, en ung tjuv som lever på Londons gator, har stulit en ovärderlig bok. Utan att riktigt fatta det. Boken visar sig besitta en väldigt underlig förmåga – den kan tala! Vilket passar Lee alldeles utmärkt eftersom han inte kan läsa. Istället berättar boken alla berättelserna som finns i den. Och den här boken är inte bara speciell för att den kan tala, den innehåller även alla berättelser som någonsin nedtecknats.

Men boken visar sig även farlig att ha i sin ägo. Det är många som är på jakt efter den och snart finner sig Lee jagad av inte bara skurkar men även sin egen familj. Som visserligen hade ett ganska tveksamt rykte om sig till att börja med.

Jag kan börja med att säga att jag tyckte att Nabus bok var riktigt trevlig läsning. Det är inte så ofta jag läser barnböcker men den här gillade jag och den kändes originell. Det största problemet jag hade med den var nog att jag inte riktigt fick grepp om tiden den utspelades i. Berättelsen tar nämligen plats i framtiden, men i mitt huvud vill jag gärna placera den i något Dickenskt London. Så då blir det lite underligt när det flyger förbi en bil helt plötsligt. Lite fler miljöbeskrivningar hade varit bra, tror jag. Det kommer några fina sådana mot slutet, och det är först då jag får en känsla för vilken tid berättelsen utspelar sig i.

Men förutom det så gillade jag boken. Lite mysstämning över den, skulle kunna se den som en matiné runt jul, om det var en film, alltså.

Nabus bok är för övrigt skriven av Zizou Corder som är ett pseudonym för en mor och dotter som skriver tillsammans.

Raw Shark Texts

2015-03-15 16.21.13

Surrealistisk och originellt när en man jagas av en texthaj.

Jag får erkänna att jag inte riktigt vet vad jag ska säga om Steven Halls Raw Shark Texts. Den är inte som något annat jag någonsin läst. Så pluspoäng för det.

Till en början påminner den mycket om filmen Memento. Ni vet, filmen där Guy Pearce inte har något minne och vaknar varje dag utan att veta vem han är. Så han har tatuerat in allt viktigt på kroppen. Ungefär så är det för huvudpersonen Eric Sanderson – minus tatueringarna. Som om inte Erics liv redan var tillräckligt komplicerat visar det sig även att det finns något som kallas ludovikianer – hajar som uh … ja, just det, här blir det komplicerat. Hajar som lever av, eller möjligtvis i, ens tankar. Tänk filmen Hajen här. Fast den här hajen kan leva i text i böcker, typ. Och nej, det hindrar den inte från att käka upp dig. Det blir även lite Matrix av det ibland, men det tänker jag inte ens försöka gå in på här.

Jag kände att jag kunde uppskatta Raw Shark Texts. Det var inte alltid jag riktigt förstod vad som pågick eller hur allt hängde ihop, men det var helt klart en annorlunda läsupplevelse, och det kan jag som sagt uppskatta.

Tordyveln flyger i skymningen

2015-03-15 16.19.47Mystiken och magin saknas, trots att det inte går någon brist på mysterierna i boken.

Jag har äntligen tagit mig an Maria Gripes roman Tordyveln flyger i skymningen. Kan jag bara får lov att säga att jag älskar titeln, till att börja med? En titel som jag har haft med mig sedan barndomen, men jag har aldrig läst boken eller ens haft någon som helst aning om vad den handlar om. Tre ungdomar som börjar gräva i ett gammalt mysterium från 1700-talet, visar det sig. När oförklarliga saker börjar hända så är de snabba med att sätta igång och luska i det hela.

Jag såg filmen Agnes Cecilia när jag var liten och var väldigt fascinerad av hur mystisk och lite läskig den var. Antagligen hade jag en viss förväntan att Tordyveln skulle vara likadan. Men den där känslan av mystik infinner sig inte riktigt. Trots försvunna egyptiska statyer med en förbannelse, mystiska telefonsamtal, en tordyvel som verkar näst intill övernaturlig, främlingar som verkar både misstänkta och hotfulla. Kanske är det bara svårt att få den där känslan för en gammal barn/ungdomsbok när man läser den i vuxen ålder. Kanske har lite av magin hunnit försvinna då. Eller så är det mitt vanliga problem – jag har svårt för att engagera mig i berättelser där själva mysteriet ligger så pass långt bak i tiden att det omöjligen skulle kunna ha någon större konsekvens i berättelsen i bokens nutid.

Men ja, blev nog lite besviken. Jag ville ju så gärna tycka om denna boken. Men måste säga att jag tycker att utgåvan är grymt snygg!

Gul utanpå

2015-03-15 16.20.15Musik, humor och kärlek när vi får följa med en ung man som söker sitt ursprung och en plats att höra hemma på.

I Gul utanpå berättar Patrik Lundberg om sin resa tillbaka till Korea, landet han adopterades från när han var liten. Jag sträckläste den här boken. Vilken säger en hel del om den – jag sträckläser extremt sällan. Lundbergs språk och berättarstil gör så att jag hela tiden vill läsa vidare. Jag vet inte om jag skulle kalla humorn i boken för mörk, det är mer som ett konstaterande hur bisarrt livet kan vara när det ligger på gränsen mellan att vara roligt och tragiskt.

Jag har redan rekommenderat boken till alla jag känner, och fortsätter att göra så här.