Följebrev

De senaste dagarna har jag suttit och våndats framför datorn och försökt få ihop ett följebrev att skicka med mitt manus. Lite som att skriva ett personligt brev när man söker jobb, fast man försöker inte bara framhäva sina kunskaper och hur man är som person och försöka sälja sig själv. Nej, man ska även sälja sina drömmar och förhoppningar, sitt allra innersta som det säkert tog närmare tio år innan det ens gick att samla mod till sig för att få ner det på papper. Hur sammanfattar man det där på några rader utan att vilja springa och gömma sig?

Googlar man följebrev så är det ungefär samma tips som kommer upp överallt. Eller kommentaren från någon förläggare om att det inte finns något bra svar på hur ett följebrev ska se ut. Vilket inte gör det hela lättare. Man vill ju veta hur andra har gjort, hur de lyckades. Och vilka lyckades inte, och varför?

Som tur är behövde jag inte skicka mitt följebrev direkt till ett förlag. Att skriva det var en uppgift på Författarskolan och nu blir det diskussion och kommentarer om det om några dagar. Sen är det väl bara till att göra om och göra (förhoppningsvis) bättre. För romanen är ju faktiskt klar och behöver det där följebrevet innan den skickas iväg.

Följebrevet gav även upphov till andra sorters våndor. Valet av titel. Helt jäkla hopplöst att komma på en bra titel för första delen i en fantasyserie kan jag konstatera. Däremot har jag titlarna klara till både del två och tre. Hur kommer det sig egentligen?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s