Intressant jerka denna veckan från Annika. Finns det någon bok/författare/karaktär som har inspirerat dig så pass mycket att du har bytt yrke, skaffat dig en ny hobby eller tagit ett kliv ut i det okända på annat sätt?
Jo då, det finns det. Massvis, antagligen.
Men störst inverkan på mitt liv hade nog Donna Tartts Den hemliga historien. För de som inte känner till boken kan jag berätta att den handlar om en grupp studenter på ett amerikanskt universitet. Dessa studenter är en liten, utvald grupp som läser latin och klassisk grekiska för den karismatiske läraren Julian. Det var ingen speciell karaktär i boken som fick in mig på det här, det var mer hela grejen med en speciell grupp och hur inspirerande läraren var och hur de återupplevde den dionysiska andan som lockade mig. Så när jag började i gymnasiet började jag plugga latin. Big mistake … Läraren var värsta sömnpillret, kursen var inte uppdelad i A och B kurs, utan det var bara en enda lång tvåårig kurs som jag fick IG i och sedan var tvungen att läsa upp (dock andra ämnen) på komvux.
Jag har nog försökt att vara lite försiktig när det gäller att göra allt för stora ändringar i mitt liv på grund av litteratur efter det …
Den här berättelsen 
Oj då….inte så lyckat precis! Annars finns det säkert mycket som kan inspirera oss på ett positivt sätt!
Det låter som ett långt och jobbigt misstag…
Började du även läsa grekiska dramer? De har ju en minst sagt stor roll i den boken och jag minns att jag blev väldigt nyfiken på att läsa grekiska dramer när jag läste boken som tonåring – men att jag sedan när jag väl läste dem (när jag läste litteraturvetenskap senare i livet) blev rätt ordentligt besviken.
Alltid ska man inte låta sig inspireras av böcker 🙂
Åh vad olyckligt! T_T I gymnasier vågade jag inte ens läsa franska för att det lät svårt. ^^
Ditt inlägg påminer mig om Sara Pepparkakas inlägg om inspiration man helst inte vill få från böcker! Men du kanske bör vara glad att det var bara börja läsa latin och inte att bli seriemördare! 😛
Haha, ja det var ju ett drömscenario som gick lite snett… förlåt! Men jag hoppas att du i alla fall kan le lite åt det nu i efterhand (:
Min latinlärare i gymnasiet var itne heller jättekul, även om hon inte var ett sömnpiller 🙂 Jag har inte en enda sekund ångrat att jag läste latin (dock inte inspirerad av någon bok), det har gjort det mycket enklare att lära mig andra språk.
Ojdå! Ibland blir det fel, men du kanske lärde dig lite latin iaf?
Latin är definitivt något som är beroende av en bra lärare. Min egen latinlärare lät oss göra saker som det egentligen var meningen att man skulle göra i B-kursen och sade sedan att det fanns inget som motiverade att ge högre betyg än VG, vilket var vad hela gruppen fick med exakt samma motivering. Att han senare skulle köra ned med oss till Vadstena och nästan hade ihjäl oss kan ju vara en annan anledning till att inte se tillbaka på latinlektionerna med fondness…
Jag blev också inspirerad till att läsa latin av en bok och jag önskar att jag hade fått en annan lärare.
Haha. Själv blev jag snarare avskräckt från att läsa språk när jag hade läst Den hemliga historien.. Det verkade så svårt och så funkade det ju inte så bra med deras grupp heller.. 😉
Festligt! Ja man kanske får tänka sig för… Oftast är det väl positiva val man tänker på.
Aj då! 🙂
Oj, så det kan gå. Hoppas du lärde dig något matnyttigt så det inte var helt i onödan. 🙂
🙂
”Den hemliga historien” har alltså lärt dig att tänka kritiskt!?
Ja så skulle man ju kunna se det 🙂