Alla dessa trick minnet spelar oss

The Sense of an EndingJulian Barnes roman The sense of an ending är en sån där bok jag bara vill älska. Jag får känslan av saknad och något förlorat bara jag tar i boken. Omslaget har en gulnande färg och maskrosorna flyger iväg i vinden. Flikarna sträcker sig in på framsidan och ger intrycket av att någon kanske har försökt bränna upp boken en gång för länge sedan. Det flyktiga, föränderliga och svårfångade minnet.

It strikes me that this may be one of the differences between youth and age: when we are young, we invent different futures for ourselves; when we are old we invent different pasts for others.

Vi konstruerar våra minnen så att de passar oss, så att vår roll får en mening, god som ond. Och det är aldrig lätt när någon dyker upp som utmanar och ifrågasätter våra minnen; kastar omkull vår verklighet.

Tony Webster är pensionerad. Han har haft ett gott liv – inte för bra och inte för dåligt. Bara tillräckligt  för att vara nöjd. Men en dag kontaktas han av en advokat med ett brev till honom som innehåller något oväntat och som rör hans gamla vän Adrians död för länge sedan.

‘Dear Tony, I think it right you should have the attached. Adrian always spoke warmly of you, and perhaps you will find it an interesting, if painful, memento of long ago.’

Tony börjar se tillbaka sitt liv och inser att det har varit en konstruktion utan besvärliga ex-flickvänner eller vänner som förråder en. Han försöker ge svar på sitt eget agerande och andras. Och han inser att minnet inte alltid är att lita på.

The sense of an ending är en intressant historia. Jag måste erkänna, jag är svag för berättelser som utspelar sig i 40-talets Oxford eller Cambridge. Det är något med de där gamla engelska universitetsstäderna. Men det är passande för stämningen. Fyra unga män på väg ut i livet; lovar dyrt och heligt att de ska förbli vänner för evigt och försvinner sedan åt varsitt håll.

Jag kan aldrig riktigt lista ut hur boken ska sluta. Tony Webster tror att den version av sanningen som hans minne har skapat är den rätta. Likaså litar jag på de ledtrådar jag får när jag försöker gissa mig fram till upplösningen. Men precis som för Tony Webster så förändras bilden när man tittar tillbaka på den i ett annat ljus. Efter jag har lagt ned boken börjar jag ifrågasätta vissa saker, så som karaktärernas handlande och jag kan inte låta bli att känna lite som att jag blivit vilseledd för att inte kunna räkna ut hur boken ska sluta. Men samtidigt måste jag ändå acceptera det. Det är inte mina ögon jag har sett dem genom; utan genom ögonen på en gammal man som ser tillbaka på sitt liv.

Jag tror att The sense of an ending är en sådan där bok som jag kommer återvända till en dag, bara för att rätta till mitt eget minne av den och se alla händelserna i ett nytt sken. Och kanske är det precis så det är meningen att man ska känna.

Barnes är även nominerad till Man Booker Prize med den här boken och jag tror att det kan bli en vinnare.

2 comments on “Alla dessa trick minnet spelar oss

  1. […] detta var mäns livskriser? Nog för att jag i dagsläget endast har läst vinnaren Julian Barnes The sense of an ending. Men något som slår mig om de båda böckerna är att de båda handlar om män som tänker […]

  2. […] bland dessa är nog The Sense of and Ending med maskrosorna som flyger runt i luften. Men gillar Månsystrars omslag också. Boken handlar om […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s